att tillåta sig känna...

..att bara tillåta sig själv...att då och då få luta sig mot någon annan människa...det kan vara oerhört befriande! Ibland behöver jag påminna mig att det är det är nödvändigt, ibland behöver jag leta efter någon som tillåter det...men ibland bara löser det sig!

Jag inser att om jag kan vara tydlig med vad jag behöver, då brukar det lösa sig... Det finns ofta en varm medmänniska att "luta sig mot" när det behövs!

Intensiva arbetsdagar..tja...det känns som en underdrift i kubik!!! Jag försöker flyta med, att ha fötterna på jorden men jag tillåter mig växla mellan att vara bara proffesionell...och att i vissa stunder få känna efter på riktigt i mitt eget hjärta...

Att möta sorg...det är då det känns viktigt...att få tillåta sig att känna!